quistbergh.se

Ramadan i öknen1884 = Året då Spanien tilldelades Västsahara på en konferens i Berlin. De började då kalla landet för Spanska Sahara.

1973 = År då Västsaharas befrielserörelse, Polisario, bildas.

350 000 = Antalet människor som deltog i den Gröna Marschen. Marschen startade den sjätte november 1975 klockan 11.30. I täten gick Marockos premiärminister, Ahmed Osman. Alla världens TV-bolag följde detta färggranna skådespel. Det hela var också en klassisk undanmanöver. Samtidigt som de fredliga marschdeltagarna gick över gränsen vid Tah invaderade marockansk militär Västsahara åttio kilometer österut. Polisario stred tillbaka med Marockos invasion gick inte att stoppa.

Pojke på åsnaEftersom clownerna är fullt upptagna med showerna är frågorna många. Och dessutom verkar en del frågor väldigt svåra att få svar på. Därför får Malin och jag en rejäl bunt med frågor att söka svar på. En hel del av dessa svar kommer från Färnebo-gänget som genomfört flera intervjuer med olika människor i lägrena. Andra får vi från människor vi möter. Svaren är långt ifrån vetenskapliga utan avvägningar från flera olika muntliga källor.

Hur ofta regnar det?

ClownblåstDet är söndagen den tjugofjärde oktober och idag ska clownerna slå nytt turnérekord. Tre shower på samma dag i Smara. Två under dagtid på olika skolor och en kvällsshow. Första skolan heter Abda Mohamedskolan. Totalt går cirka 850 barn i den här skolan. Ungefär 600 av dem såg föreställningen. Samtidigt som clownerna mer och mer börjar hitta varandra, ord på spanska och arabiska som fungerar har musikerna ett riktigt helvete med sina instrument. Annakarins saxofon har tagit mycket stryk av all sand och värme. Hur hon än behandlar blåsinstrumentet är det i princip omöjligt att få den att låta vettigt. Tängman blir mer och mer frustrerad över sina trummor. De spricker och av trumpinnarna är det mest flisor kvar.

ÖkenshowDet är lördagen den tjugotredje oktober. Dagens första föreställning börjar klockan nio. Cirka 300 barn har samlats. Skolan heter Simón Bolívar, uppkallad efter den latinamerikanske frihetshjälten. Efter föreställningen berättar Brahim och Leila, bägge 12 år gamla, vad de tyckte om showen.
Leila: Jag tyckte det var bra. Jag gillade hon (pekar på Angela) och den fete (pekar på Nalle).
Varför?
Leila: De är så fina.
Brahim: Jag gillade också den fete
Varför?

Hamdi WabetDet är fredagen den 22 oktober. Dagen innan har vi träffat en student från Östra Färnebos Folkhögskola. De är en stor grupp här på researchresa. De ska under flera månader jobba med Västsaharafrågan. Dels genom detta besök i lägrena och dels genom att resor till Spanien och Algeriet och träffa människor och organisationer som aktivt jobbar med Västsaharafrågan. De berättar för oss att de träffat fyra killar som flytt från det av Marocko ockuperade Västsahara. Färnebostudenternas guide heter Nafaa Muhammed Salem och han talar utmärkt engelska. Han går med på att vara tolk under förutsättning att han kan hitta dem. De bor för närvarande utspridda i Auserd, ett annat flyktingläger som ligger några mil från Smara.

Wille showarDet var sagt att vi skulle gå upp klockan 05.00 på morgonen. Men det sträcks ut till minst 05.20. Fysisk check: Malin är totalt utslagen, Wille känner sig lam men är på bättringsvägen, Tängman springer gatlopp på toalett libre och Nalle börjar känna sig lite krasslig.
Det är torsdagen den tjugoförsta oktober och vi ska åka till 12 oktober skolan för en show. Eftersom det är flera timmars bilfärd gäller det att komma iväg så tidigt som möjligt. Att åka trångt i en Landcruiser i öknen kombinerat med stark sol är en grej även västsaharierna helst vill undvika.

MatlagningTidigt på onsdagsmorgonen den tjugonde oktober kommer Ghoulam Fal och hämtar mig och Malin. Vi ska besöka familjen Salim Baha och med Ghoulams hjälp förhoppningsvis även förstå vad vi säger till varandra. Familjen Salim Baha består av mamma Eczina med sina sex pojkar:
Salek, 29 år
Muhamed, 25 år
Ahmed, 24 år
Mahayob, 19 år
Tvillingarna Mehdi och Dachir som bägge är 17 år.
Hennes man, Alamin, är död. Eczina själv är 57 år gammal och skulle ha väldigt svårt att klara sig själv om inte Salek och Ahmed bodde hos henne. Hennes andra fyra söner studerar i Algeriet. Ingen av dem har gift sig.

Nalle presenterarDet är tisdag den nittonde oktober. Barnen materialiserar sig vid kvart över nio på morgonen på Cedehdeh-skolan i Dakhla. Normalt börjar de skolan klockan åtta men nu under ramadan börjar de klockan nio. De har väntat utanför i minst en halvtimma. Klass efter klass dyker upp. En lärare går och piskar barnen på plats. Ja, han använder faktiskt en liten handpiska som med vana snärtar rättar in alla i leden.
Anna-Karin och Tängman börjar spela uppvärmningsmusik. Melodin är någon svårbestämd mix av svensk visa och arabisk folkmusik. Solen har stigit upp men är fortfarande mild. Barnen klappar på Ridbiks kommando men blir lite vilsna efter ett tag.

Nalle och AngelaKlockan är närmare elva måndagen den artonde oktober. På plats i Hamdi el Bah-skolan i Dakhla. Ovanför ingången hänger en plakett som talar om att skolan är byggd till minne av Carlos Guiliano, som sköts till döds vid G8-mötet i Genua, juli, 2001. Skolan består av några enkla gula tegelhus med nymålade dörrar i mintgrönt.
Det är cirka en timma kvar till den första föreställningen. Lärarna lyckas faktiskt hålla kvar barnen i klassrummen trots mycket viskningar och oro när clownerna anländer.

Vardag– Shit, jag har inte kunnat sova någonting på hela natten och kan inte röra på nacken.
Det är söndagen den sjuttonde oktober och det är Daniel som väcker alla på morgonen. Resten av dagen går han stel som en pinne och kan knappt röra huvudet åt sidan eller framåt. Han får hjälp av en spansk kirurg som framhärdar att han är dansk. Kirurgen skickar Daniel till sjukhuset som ligger i närheten av Rabuni som vi befinner oss i.

Rabuni är ett slags basläger för Polisarios administration och det tjänar även som väntplats för att komma ut i lägrena. Alla besökare måste slussas via sovsalarna i Rabunis protocol och här hänger en hel del internationella biståndsarbetare. De flesta kommer från Spanien och de flesta är sjukvårdspersonal. De som är här under längre tid har egna rum med TV.